En provrörslabb

Provrör Labb Leo Sophie Filippa

Vi kom överens om att vi använder Neo hypotes och frågeställning efter som att Filippa och Sophie var sjuka.

“Jag tror att ljudet blir ljusare ju mer vatten man har i provröret”

Frågeställning

“Blir ljudet ljusare om man har olika mycket vatten i provröret?”

Planering

Vi behöver fem provrör och tre försök och 36 cm vatten och en frekvensmätare, frekvensmätaren skaffar vi som app på telefonen. även en linjal så att vi kan mäta upp exakta cm.

Provrör 1 = 5 cm

Provrör 2 = 7 cm

Provrör 3 = 9 cm

Provrör 4 = 11 cm

Provrör 5 = 13 cm

Blås i röret och mät under ca 5-10 sekunder med frekvensmätaren hur mycket frekvensen ändras. Börja med den med minst med vatten och skriv sedan ner resultatet. Filippa mäter frekvensen och Leo blåser. på så vis ändras inte frekvensen på grund av personens styrka i sina lungor. Vi ska göra tre försök och skriva ner efter första försöket.

Resultat:

Mätning i Hertz

Provrör 1, 5cm

Provrör 2 7cm

Provrör3 9cm

Provrör 4 11 cm

Provrör 5 13 cm

Försök 1

339,28

557,61

832,68

1712,92

2452,77

Försök 2

894,99

2926,98

1227,87

1675,24

2570,22

Försök 3

615,36

402,97

1238,14

755,55

655,17

På den sista så skvätte det även väldigt mycket vatten, röret förlorade nästan 1 cm vatten, det tror vi beror på att lufttrycket mötte vattnet och det blev en fysikreaktion.

Slutsatsen: Ju mindre luft i röret desto högre frekvens.

Utvärdering

Jämförelse:

En förklaring till att mätningen blev annorlunda om man jämför med den andra grupperna är att vi hade olika mycket vatten i i provrören. Den ena gruppen som vi jämför med har inte Skrivit siffror utan de har skrivit “jätte mörkt” “ljusare” och “jätte ljust”. De båda grupperna blåste ganska hårt vilket leder till att siffrorna blev annorlunda, om man jämför med oss alla.

Leo blåste ganska hårt vilket leder till en stor skillnad eftersom att den gruppen som skrev siffror blåste ganska mjukt. Men samtidigt finns det likheter också. Den gruppen som skrev “jätte mörkt” “ljust” “Jätte ljust”, fick det också på den sista (13 cm) att ljudet blev väldigt ljust. Det finns mest skillnader eftersom att vi hade olika mycket vatten i provrören och att vi blåste, planerade och gjorde allt olika. Men å andar sidan så tänkte vi nästan lika dant, fasten att resultaten blev olika och allt annat blev olika.

Förbättring:

Om vi fick göra om labben så skulle vi börja med att ändra hypotesen. Eftersom att Hypotesen var nästan exakt likadan som frågeställningen. Vi hade inte behövt att blåsa flera gången i samma rör för att få en högre frekvens som vi gjorde under de första försöket, detta gjorde vi självklart inte när vi hade fattat att vi måste nöja oss med det vi fick första gången.

Vi hade kunnat försöka att blåsa lite mer lika, alltså att Leo hade kunnat försöka att båsa lika hårt i varje provrör. Samtidigt hade Filippa kunnat vara bättre på att trycka på knappen så den mätte lite mer synkat när Leo blåste då hade vi kanske fått ett annat svar. Vi hade även kunnat använa oss av en pinpett så vi hade kunnat få exakta cm. även att vi hade kunnat fylla på det vattnet som åkte ut när vi blåste.

Det var allt vi hade att säga!

Hoppas ni lärde er något!

Ses

//Fysikerna